Gammal dator leka bäst

En gång i tiden tycker jag att en stor Chieftec-tower var det tuffaste man kunde ha i datorväg. Men när jag tittar tillbaka på min gamla 1.2GHz-maskin anno 2001, så gör den allt annat än imponerar. Däremot så har den länge fungerat som lagringsmaskin för digitalfoton och annat som jag sparat på mig under åren.

För snart 2 1/2 år sedan skaffade jag mig min första bärbara dator. Då jag var ute efter smidighet och kvalitet framför prestanda, så föll valet på en begagnad IBM Thinkpad T40. En mycket trevlig  dator med 1.5GHz Pentium M-processor, som var betydligt snabbare än vad megahertzen skvallrar om. I många tester så är den likvärdig en 2.4GHz Pentium 4.

I julas gick garantitiden ut på datorn (efter 3 år) och jag tyckte det var dags att se mig efter något nytt.

Apple MacBook Pro lockade med MacOS X och bra prestanda. Samtidigt ville jag se vad Vista kunde erbjuda på den bärbara marknaden. Till slut insåg jag att i dagsläget fanns det inget intressant på någon av fronterna. Istället så är det efter sommaren som allt det roliga kommer. Centrino Pro och Mac OS X 10.5.

Men istället för att vänta i all evighet, så fyndade jag en IBM/Lenovo Thinkpad T43p för strax över 10000:-. Med tanke på prestandan och 3 års garanti, så var den lätt värd priset.

Tekniken i datorn kan däremot ses som relativt gammal. En Centrino-dator med Pentium M på 2.13GHz. Grafiken sköts av ett FireGL V3200, som är baserat på Radeon X600. Alltså en single core-processor och DirectX 9 för grafiken.

Däremot så trivs alla dessa ”gamla” komponenter väldigt bra med Windows XP och programmen som jag använder mig av idag. Visst finns det enstaka program som utnyttjar dual core-processorer, men i mitt fall så fungerar det gamla bättre. Denna datorn kommer glädja mig i många år framöver