Ljudkvalitet
Nyligen började jag att lägga in all min musik på min Apple TV. Ljudmässigt så hör jag ingen skillnad mellan Apple TV och CD/DVD-spelare vid musiklyssning. Allt var frid och fröjd tills jag började lägga in mina lite äldre CD:s. Ljudnivån på Dire Straits – Money for Nothing var så låg, att inte ens iTunes kunde rädda den (försökte höja volumen 100%). Självklart är det inte fel på skivan, utan det handlar om att nästan all modern musik idag är söndermixad i studion.
För att musik ska gå att lyssna på i mp3-spelare, datorhögtalare m.m. så väljer skivindustrin att förstöra musiken för alla som uppskattar värme och dynamik i ljudbilden. Istället så klipps musiken för att hålla så hög nivå som möjligt istället. Själv måste jag dra ned på basen och öka diskanten på min stereoanläggning för att klara av att lyssna på de nya mixningarna. Jag vet inte när detta otyg började, men inga av mina gamla skivor från slutet av 80-talet är förstörda på detta sättet. Jag vill själv välja hur högt min musik ska spelas!
Detta är också anledningen till att många Hi-Fi-butiker just använder Dire Straits – Money for Nothing vid provlyssningar. Det är näst intill omöjligt att hitta modern musik som låter bra på fina anläggningar. Och sedan undrar musikindustrin varför vi inte längre vill köpa musik-CD?
Det finns en organisation som kallar sig Turn Me Up! som försöker påverka musikindustrin att behålla dynamiken i musiken. Videoklippet återfinns även på den sidan.
CuteStudio (mjukvara mot CD clipping) har även CD Hall of Fame och CD Hall of Shame med de bäst och sämst mixade skivorna. Se upp med nysläpp som är ”Digitally Remastered”. Ofta innebär detta söndermixade utgåvor anpassade för mp3-spelare.
Bildkvalitet
Har diskuterat länge med en kompis ang. skillnaden mellan BluRay och DVD. Jag påstår att steget mellan en bra (optimerad) DVD-film till BluRay inte är så stort på normalt tittaravstånd.
Till slut blev jag inbjuden till min kompis för en demokväll. Jag hade plockat med mig ett par DVD-filmer som håller bild i referensklass. De utvalda var Sagan om Ringen, Serenity, Star Wars IV och Spartacus. Först åke Star Wars in i hans PS3:a. Omedelbart såg jag att något inte stod rätt till. Det var inget tryck i bilden och även detaljer som min Denon-spelare visar saknades. Efter att kört THX Optimizer så fick jag det bekräftat. PS3:an klipper helt enkelt av gråskalan och är med standardinställningarna (uppskalad till 1080p) ganska taskig som DVD-spelare.
Nu var det dags att lämna det föråldrade DVD-mediet och istället se vad BluRay kan prestera. In åkte Casino Royale och pixlarna mappades perfekt mot hans 1080p-TV. Men även här infann sig aldrig wow-känslan hos mig. Färgerna var fel och svärtan saknades återigen. Visst går detta att kalibrera rätt relativt lätt, men det jag frågar mig är; ”Ska det vara så här?”. Är det verkligen ingen som väljer naturliga färger och svärta framför antal megapixlar och överdriven skärpa? Har vi även helt slutat att bedöma filmer efter handling och budskap?
Själv föredrar jag dynamik i ljudet och djup i bilden framför loudness och megapixelhysteri.